Frågor & Svar
Nedan finner ni Energimyndighetens sammanställning av frågor och svar.
Viktigt om Energimyndighetens rådgivning gällande produktkrav
Energimyndigheten har svenskt ansvar för de förordningar som träder i kraft rörande de olika produktgrupperna inom ekodesign och energimärkning.
Myndigheten har fått tillsynsansvaret för de hittills beslutade förordningarna vilket medför att myndigheten intar positionen av att vara dels ett rådgivande organ dels ett organ som deltar i rättsprocessen.
Av detta skäl är det svårt för myndigheten att lämna annat än vägledande rådgivning eftersom en annan tolkning kan bli aktuell i ett eventuellt tillsynsärende. Detta kan t ex bero på att praxis utvecklats eller att förtydligande kommit från EU.
Myndigheten är inte heller sista dömande organ vid tillsyn. Våra beslut kan överklagas vidare till i första hand Förvaltningsrätten och i förlängningen vidare till EU.
Energimyndigheten kan med andra ord inte ge några bindande besked utan endast vägleda. Det finns för närvarande ingen möjlighet att få ett helt uttömmande svar utöver den tolkning vi gör i dagsläget. Energimyndigheten verkar dock på EU-nivå för att situationen ska förbättras för de som vill ha säkrare besked när det gäller tolkningar av EU:s bestämmelser.”
Energimyndigheten är marknadskontrollmyndighet för ekodesign och energimärkning i Sverige, vilket innebär att vi har ansvar att se till att EU:s lagstiftning följs. Energimyndigheten kan bland annat göra kontroller i butik för att säkerställa att märkningen av produkter är korrekt, dokumentkontroller för att kontrollera att den tekniska dokumentationen uppfyller gällande krav samt tillsynsprovningar av produkter för att kontrollera att de uppfyller kraven på energieffektivitet.
Produkter som omfattas av ekodesign- och energimärkningskrav ska uppfylla dessa om produkten släpps ut på marknaden (sätts på marknaden) eller tas i bruk efter det datum då ekodesign- och energimärkningskraven börjar gälla. Definitionerna för dessa begrepp är följande:
Utsläppande på marknaden: första gången en produkt blir tillgäng för försäljning när den har passerat gränsen till ett EU-land eller lämnat tillverkningsenheten.
Ibruktagande: produkter som inte görs tillgängliga på marknaden, utan distribueras direkt till slutanvändaren. Exempelvis specialbeställda produkter.
Produkter som redan har levererats från tillverkaren får därför säljas, t.ex. lager hos grossister. Produkterna behöver inte vara fysiskt överförda, det räcker med att de är tekniskt överförda, dvs. fakturerings- och inte skeppningsdatum är det som gäller. Om produkter importeras från icke-EU-land behöver de dock fysiskt ha förts till ett EU-land för att räknas som satta på den europeiska marknaden. En produkt kan bara sättas på marknaden eller tas i bruk EN gång.
Produkterna ska vara godkända redan på den tyska marknaden och får då även säljas i Sverige. Energimyndighetens praxis är att ställa den svenska säljaren tillsvars om produkten inte är överensstämmande med regleringarna. Ett försäljningsförbud kan t ex drabba den svenske säljaren. Energimyndigheten informerar även marknadskontrollmyndigheterna i andra EU-medlemstater om beslutet.
Vad gäller exemplet med cirkulationspumpen, så sätts den i de allra flesta fallen på marknaden av tillverkaren av cirkulationspumpen, när den görs tillgänglig för försäljning. Den måste då uppfylla ekodesignkraven enligt förordningen för cirkulationspumpar och cirkulationspumpstillverkaren är ansvarig för detta. Värmepumpstillverkaren sätter sedan värmepumpen på marknaden, med cirkulationspumpen som integrerad produkt.
Om det är så att produkterna specialtillverkas för en värmepumpstillverkare och inte finns tillgängliga till försäljning för övriga aktörer, är det värmepumpstillverkaren som sätter den på marknaden samtidigt som han sätter värmepumpen på marknaden, den har inte satts på marknaden innan. Den måste då uppfylla ekodesignkraven för cirkulationspumpar i samband med att värmepumpen sätts på marknaden.
När en tillverkare skapar sin produkt (produkt 1, cirkulationspumpen) måste en EG-försäkran finnas (om vi väljer att utföra en marknadskontrollaktivitet endast på produkt 1) men sedan ska en ny EG-försäkran skapas för den sammansatta produkten (produkt 2, värmepumpen). Då ska produkt 1 återfinnas i den EG-försäkran som den slutliga tillverkaren (av värmepumpen) tillhandahåller.
Om en produkt integreras i en slutprodukt, så är det tillverkaren av slutprodukten som sätter slutprodukten med alla ingående komponenter på marknaden. Det är alltså tillverkaren av slutprodukten som ansvarar för att både slutprodukten och alla ingående komponenter uppfyller samtliga gällande krav. Vid en marknadskontroll är det tillverkaren av slutprodukten som Energimyndigheten ställer till svars om en ingående produkt inte uppfyller gällande ekodesign- och energimärkningskrav. Tillverkaren av slutprodukten kan lita på försäkran om överensstämmelse och CE-märkningen av de integrerade produkterna för att kunna bilda försäkran om överenstämmelse och CE-märkningen för slutprodukten. Ingående komponenter ska uppfylla de krav som gällde när de satts på marknaden enligt kommissionens (icke bindande) diskussion paper om integrerade produkter.
Kommissionen tillhandahåller mallar för etiketterna i inDesign-format på följande hemsida:
http://ec.europa.eu/energy/efficiency/labelling/labelling_en.htm
I ekodesignförordningarna 813/2013 samt 814/2013 artikel 4 Bedömning av överensstämmelse, framgår att produkterna inte behöver testas på provningsanstalt, utan det är intern designkontroll som gäller. I ekodesigndirektivet bilaga IV framgår vad som menas med intern designkontroll, men i princip innebär det att tillverkaren genom olika typer av dokument behöver kunna visa att produkten uppfyller de ekodesignkrav som gäller samt att energimärkningen är korrekt.
Nej, produkter får ej märkas med A+++ förrän 26 september 2019, se kommissionens guidelines, avsnitt Frequently asked questions, fråga 1.
Energimärkningen av paket tillåter dock användningen av energiklassen A+++ redan från september 2015. Det innebär att exempelvis att en värmepump märkt med energiklass A++ kan säljas i ett paket med en temperaturregulator och/eller solfångare och paketet kan märkas med A+++ om kraven för detta uppfylls.
Det är också möjligt att märka produkter som har integrerad temperaturregulator som uppfyller kraven både med en produktmärkning och med en paketmärkning, se fråga 19 i kommissionens guideline.
I praktiken innebär detta att en värmepump kan säljas dels med en produktetikett, dels en paketetikett.
Enligt förordning 811/2013 (artikel 3) är leverantörer (dvs. importör eller tillverkare) skyldiga att tillhandahålla en korrekt energimärkningsetikett för varje produkt som levereras. Det är sedan återförsäljarnas ansvar (artikel 4) att säkerställa att alla produkter på försäljningsstället är försedda med etiketten på produkternas framsida, väl synligt. Detta gäller även vid utställning av produkter till konsument. Vid leverans till installatör eller konsument ska en dekal följa med varje produkt. Dekalen kan ligga i bipackning eller på annat ställe. Produkten behöver inte ha påklistrad dekal vid leverans. Etiketten behöver inte vara självhäftande.
Vid utställning där slutkonsument kommer i kontakt med produkten ska produkten ha dekal synlig. På fackmässor behövs inte detta. Dekalen behöver inte vara klistrad på produkten. Samma regler gäller för produktmärkning respektive märkning av paket.
Ja, energimärkningsetiketten för paket och informationen på denna får och ska användas i marknadsföring av paket av produkter som omfattas av kraven i förordningarna. Eftersom energimärkningsskalan på etiketten för paket går till A+++ redan från 26 september 2015 innebär det att paket av produkter kan ha en bättre energimärkning än de ingående separata produkterna.
Ingen kostnad tas ut men leverantören (tillverkare eller importör) får stå för kostnaden för provning av produkter och etiketter.
Det finns, som vi har tolkat det, inga krav på att prova alla tänkbara varianter på produkterna, utan det kan räcka att prova en variant och sedan göra en noggrann bedömning av om och i så fall hur de övriga varianterna skiljer sig från den som har provats, och sedan energimärka i enlighet med detta. Vid en dokumentkontroll ska en tillverkare kunna visa på hur detta har gjorts.
Se fråga 17 i kommissionens guideline. Av svaret framgår att det är tillräckligt om en etikett för den vanligaste kombinationen skickas med. Det ska dock framgå var information om övriga kombinationer kan hittas.
Det enda kravet som finns för ackumulatortankar är mätning av stilleståndsförlusten, S, så det sker ingen separat mätning av funktionalitet för solkretsen/andra uppvärmningsmöjligheter.
Att det finns olika metoder för att genomföra tester är inte helt ovanligt, olika metoder kan beskrivas i olika standarder. Tillverkaren ansvarar för att med intern designkontroll verifiera att produkterna som omfattas av förordningarna uppfyller lagkraven, med en lämplig metod. Marknadskontrollmyndigheter ska använda harmoniserade metoder, eller andra tillförlitliga, noggranna och upprepbara metoder när marknadskontroll genomförs.
Att en standard är harmoniserad innebär att den är framtagen i enlighet med kraven i ett direktiv eller en förordning och publicerad i Europeiska unionens officiella tidning. Harmoniserade standarder finns inte alltid när arbetet med att ta fram ekodesign- och energimärkningsförordningar startar.
I det fall produkter inte blir godkända vid provning enligt den metod som väljs vid kommande marknadskontroll, går Energimyndigheten vidare med en omfattande dokumentkontroll. Tillverkaren har då möjlighet att skicka in dokument som visar att produkten uppfyller kraven när provningar har gjorts enligt en annan standard. Det blir upp till Energimyndigheten att göra en bedömning utifrån dessa dokument.
Det är hela tankens volym som avses, eftersom omfattningen och definitionen för ackumulatortankar omfattar både rumsuppvärmning och tappvattenvärmning.
Motivering:Detta står inte tydligt i förordningarna. Men i beskrivningen av ackumulatortankar så omfattas både tankar för värmevatten och tappvarmvatten.
Från 814/2013, Kap 2 definitioner: “13) ‘hot water storage tank’ means a vessel for storing hot water for water and/or space heating purposes, including any additives, which is not equipped with any heat generator except possibly one or more back-up immersion heaters “
Vi tolkar det därför som att det är hela volymen, inklusive varmvattenberedaren.
För de tappningar som har ett Tm angivet måste temperaturen på det uttappade vattnet vara högre än Tm för att energin ska räknas. För tappningar utan Tm räknas energin direkt.
För att energin ska räknas måste temperaturen vara 40°C. Om temperaturen går under 40°C, så räknas inte energin förrän vattnet går över 40°C igen under tappningen, vilket det antagligen inte gör om det väl har gått under. Så svaret är ja, utgående temperatur behöver alltid vara över 40°C.
Utdrag ur 812/2013:
" ‘useful water temperature’ (Tm) means the water temperature, expressed in degrees Celsius, at which hot water starts contributing to the reference energy, as specified in Annex VII, Table 3;"
Kommissionen medger att det inte är optimalt att hänvisa till prEN-standarder eftersom de inte är slutgiltiga, men det var deras enda alternativ. Ett flertal nationella standardiseringsorgan säljer den aktuella standarden. Det är osäkert om även SIS har den till försäljning, men kontakta dem och fråga.
I förordning 814/2013 fastställs kraven för energimärkning och tillhandahållande av kompletterande produktinformation för ackumulatortankar med en volymuttryckt i liter på ≤ 500 liter. Om märkvolymen är över 500 liter så ska ackumulatortanken inte energimärkas.
Frivillig märkning av tankar som inte omfattas av energimärkningsförordningen, det vill säga de som är större än 500 liter, får ej göras. Det kan klassas som en felaktig användning av energimärkningen. Däremot finns det möjlighet att märka paket som innehåller pannor/värmepumpar, temperaturregulator samt solvärmeutrustning som består av tankar som är större än 500 liter, se fråga 14 i kommissionens guideline. Det beror på att definitionen av paket endast nämner gränsen på 70 kW och inte någon volymgräns.
Elvattenvärmares tappcykel ska ske från 07:00-07:00
Motivering: I transitional methods kan det tolkas både som 00-00 och 07-07, men i kommande EN50440 är det 07-07 (syns i figur 3, s 11) som anges. Energimyndigheten har skickat en fråga om detta till kommissionens handläggare, se nedan. Question 1a: Should the draw-off period start with the first draw-off immediately after the stabilization period, and the draw-off period therefore last from 07.00 to 07.00?
Recommended answer: Yes
Motivation: As stated above, option 07.00-07.00 is preferable since it gives a much better energy balance from start to end than if the time period is 00.00-00.00, and therefore much more reliable results. It is also what is used in both EN16147:2011 and prEN50440:2014.
Frågan finns inte med i guidelines, men ansvarig handläggare på kommissionen har meddelat att de håller med om denna tolkning, eftersom det är denna tappcykel som används i den standard som transitional methods hänvisar till.
Kommissionen meddelade i april 20152 att ackumulatortankar måste uppfylla ekodesignkraven och vara energimärkta när de sätts på marknaden eller tas i bruk. Om en oisolerad tank sätts på marknaden, måste tillverkaren tillhandahålla information om hur man isolerar tanken så att den uppfyller kraven när den tas i bruk. Detta specificeras i Annex II punkt 2.2(c) i förordning 814/2013, där det anges som informationskrav att bruksanvisningarna för installatörer och slutanvändare, samt webplatser och teknisk dokumentation ska omfatta ”Eventuella särskilda försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid montering, installation eller underhåll av ackumulatortanken”.
En tillverkare måste alltså ta fram rekommendationer till hur tanken ska isoleras och den kan bara säljas om den uppfyller ekodesignkraven när den är isolerad enligt dessa instruktioner. Vid en eventuell marknadskontrollprovning av Energimyndigheten kommer instruktionerna för isolering att följas och sedan provas tanken enligt de krav som finns.
Ja, om en varmvattenberedare levereras med blandningsventil eller om det framgår av instruktionen till produkten att en blandningsventil ska användas, då ska produkten provas med blandningsventil. Se kommissionens guideline fråga 41.
F(1): The correction F(1) accounts for a negative contribution to the seasonal space heating energy efficiency of heaters due to adjusted contributions of temperature controls to seasonal space heating energy efficiency of packages of space heater, temperature control and solar device or of packages of combination heater, temperature control and solar device, as set out in point 6.2. For heat pump space heaters and heat pump combination heaters, the correction is F(1) = 3 %.
F(1) gäller för alla värmepumpar, och är alltid 3 %. Det innebär att 3 %-enheter alltid ska dras av från verkningsgraden. Tanken med F(1) är att den senare ska kompenseras med det positiva bidraget från temperaturregleringen.
F(2): The correction F(2) accounts for a negative contribution to the seasonal space heating energy efficiency by electricity consumption of ground water pump(s) expressed in %. For water-/brine-to-water heat pump space heaters and heat pump combination heaters, the correction is F(2) = 5 %.”
F(2) gäller för vatten/vatten- och vätska/vattenvärmepumpar, och avser elförbrukning av cirkulationspump på köldbärarsidan för externt tryckfall. För dessa värmepumpar är F(2)=5%.
Om värmepumpen är märkt för både 35°C och 55°C ska ljudet anges för temperaturen 55°C.
Motivering: Följande definition står i Energimärkningsförordningen, artikel 2 ”Definitioner”. ” (7) standardförhållanden: driftsvillkoren för värmare vid genomsnittliga klimatförhållanden för fastställande av den nominella avgivna värmeeffekten, säsongsmedelverkningsgraden för rumsuppvärmning, energieffektiviteten vid vattenuppvärmning och ljudeffektnivån.” Det innebär att ljudet ska anges för standardförhållanden. Dessa finns definierade i Annex VII tabell 9. Där ses att för alla värmepumpar förutom lågtemperaturvärmepumpar är standardförhållanden 55°C.
Det finns helt enkelt inga angivelser i dagsläget kring vilka metoder och standarder som ska användas för att ta fram parametrarna för beräkning av säsongsmedelverkningsgrad för elpannor. Det finns många frågetecken för elpannor och vad som gäller för dem, just på grund av avsaknaden av standarder och harmoniserade metoder. Energimyndighetens rekommendation i nuläget är att titta på hur de olika parametrarna ska mätas för andra typer av pannor och försöka applicera de metoderna i den utsträckning det är möjligt. De metoder som används ska vara tillförlitliga och repeterbara och om möjligt allmänt accepterade.
Om det kommer till marknadskontroll så får Energimyndigheten titta på hur provning har gjorts och göra en bedömning av om vi anser att lämpliga metoder har använts. Inom ett par år kommer det förhoppningsvis att tas fram harmoniserade standarder och metoder (det är ofta så att lagstiftningen kommer först, nu när förordningarna är gällande vet man vilka metoder som behöver tas fram). De diskussioner Energimyndigheten har haft med ansvarig handläggare på kommissionen indikerar på att så länge det inte anges att något undantag gäller för elpannor, så gäller samma som för övriga pannor.
Det är Pdesignh som ska anges. Alltså det maximala värmebehovet för det hus som värmepumpen är deklarerad för. Alla värmepumpar kan märkas för olika storlekar på hus. Får då olika SCOP och etas. Detta gäller alla värmepumpar. Se fråga 42 i kommissionens guideline.
Pilen på etiketten ska visa seasonal energy space heating energy class/energieffektivitetsklass vid genomsnittliga klimatförhållanden. Den nominella avgivna värmeeffekten ska dock anges både för genomsnittliga, kallare och varmare klimatförhållanden. Effekten visas i rutan längst ner till höger på etiketten. Energimärkningsetiketten ser likadan ut i alla länder i EU och en produkt ska kunna säljas var som helst, därför är all information på etiketten obligatorisk. Se fråga 16 i kommissionens guideline.
Den energimärkningsklass som skall användas är den som gäller vid 55 grader. Endast om värmepumpen enbart är en lågtemperaturvärmepump utan möjlighet att bereda tappvarmvatten kan energimärkningsklassen vid 35 grader användas.
Energimyndigheten har ställt ett antal frågor till kommissionen angående detta, senast i samband med ett europeiskt marknadskontrollsamarbete. Det senaste beskedet är att pannor utan brännare, samt separata brännare, omfattas av ekodesignkraven, men ej av energimärkningskraven. Kommissionens guideline (version januari 2015) tydliggör inte detta och den kommer att uppdateras inom kort. Anledningen till att produkterna omfattas av ekodesignkraven är för att undvika kryphål. Vad gäller märkning ansågs det dock för komplext att hantera denna typ av produkter och de exkluderas därför från energimärkningsförordningen.
Se kommissionens svar nedan.
Boilers without burners ('heater housing to be equipped with a heat generator') and burners ('heat generators') are both within the scope of the ecodesign regulation according to definition of 'heat generator' in Article 2(5) of Regulation 813/2013 which indicates that "a heat generator designed for a heater and a heater housing to be equipped with such a heat generator shall be also considered a heater". As regard testing, point 2(f) of Annex III requires that "Any heat generator designed for a heater, and any heater housing to be equipped with such a heat generator, shall be tested with an appropriate heater housing and heat generator, respectively."
Boilers without burners and burners are both out of the scope of the energy labelling regulation since the definition of 'heat generator' in Article 2(5) of Regulation 811/2013 does not include the provision quoted above from Article 2(5) of Regulation 813/2013.
Requirement for product information in Annex V point 5(a) penultimate indent of the ecodesign regulation: "for heat generators designed for heaters, and heater housings to be equipped with such heat generators, their characteristics, the requirements for assembly, to ensure compliance with the ecodesign requirements for heaters and, where appropriate, the list of combinations recommended by the manufacturer"
Att det är energiklassen vid mediumtemperaturtillämpningar (dvs 55grader) som ska anges på produktetiketten för värmepumpar som kan producera både värme och varmvatten, dvs ”kombi”-värmepumpar, anges tydligt i förordningen (811/2013), bilaga III, avsnitt 2.1.2 (dvs där etiketten visas).
Att använda 35 grader är klart och tydligt inte tillåtet, oavsett om man skulle skriva dit 35 grader på etiketten (vilket i sig inte är tillåtet, eftersom man inte får ändra utseendet, lägga till eller ta bort information från etiketterna).