SKVP kritiska till BBR-remiss
2017-02-28
Efter det att regeringen den 8 december fattade beslut om ändring i plan- och byggförordningen skickade Boverket ut förslag på ändringar i BBR och BEN. Förslaget syftar till att definiera vad som skall utgöra en så kallad nära-nollenergibyggnad. Sveriges åtagande enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda innebär att alla nya byggnader ska vara nära- noll-energibyggnader senast den 31 december 2020 och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-noll-energibyggnader efter den 31 december 2018.
Remissförslaget kom den 20 januari och svar på remissen skulle lämnas senast den 24 februari.
Går över till primärenergi
Den största förändringen är att Boverket föreslår att byggnadskategorierna elvärmda och icke-elvärmda ska försvinna och att man istället skall räkna med primärenergi per kvadratmeter uppvärmda yta och år. Att man skall räkna med primärenergi är något som tydligt klargörs i EU direktiv samt i den nya plan- och byggförordningen.
Införs i två steg
Förändringarna kommer att införas i två steg, där steg ett förslås träda i kraft 1 april 2017. I praktiken kommer de ändringar som föreslås innebära att de slutliga kraven på energiförbrukning kommer vara mycket lika de krav vi har nu i BBR. Beräkningsgrunden kommer dock skilja sig. Den så kallade primärenergifaktorn för el föreslås bli 1,6 medan övriga energibärare föreslås få en primärenergifaktor på 1,0. Detta motsvarar således skillnaden mellan icke-elvärmda hus och elvärmda hus i dagens BBR. Primärenergifaktorn för el föreslås dock skärpas till den 1 januari 2021 då primärenergifaktorn för el föreslås höjas till 2,5 tillsammans med ett antal andra skärpningar och flera förändringar.
Primärenergifaktorer utan relevans
SKVP förstår valet av primärenergifaktorn för el i BBR (A) som föreslås träda i kraft i april. Det är dock olyckligt att kalla den för primärenergifaktor. Den har inget med primärenergi att göra utan är enbart en faktor för att åstadkomma samma energikrav som redan finns idag utifrån de nya beräkningsmetoderna. I och med att avsikten är att höja primärenergifaktorn för el till 2021 indikerar Boverket att effektiviteten i elproduktionen kommer att bli drastiskt sämre 2021 medan allt tydligt pekar på att vi kommer få en allt effektivare europeisk elproduktion.
Primärenergifaktorerna har Boverket hämtat från Energieffektiviseringsdirektivet (EED), med hänvisning till att om landet inte har egna definierade primärenergifaktorer kan man använda schablonvärden för hela EU. Redan idag föreslår kommissionen en sänkning av primärenergifaktorn för el i energieffektiviseringsdirektivet (EED) från 2,5 till 2,0. Boverket skriver själva i sin konsekvensanalys att ”Primärenergifaktorn för elenergi förväntas sjunka som en följd av effektivare elproduktion och en högre andel förnybar energi i elproduktionen. EU förväntas därför revidera schablonfaktorn 2,5 för elenergi framöver.”
Boverket skriver vidare att schablonvärdet 2,5 förekommer i en tysk rapport, där framtida primärenergifaktorer för EU har beräknats. I rapporten, finns uppskattade primärenergifaktorer för 2020 mellan 1,59 och 2,09. Alla långt från den primärenergifaktor på 2,5 som Boverket föreslagit ska gälla i Sverige 2021. Primärenergifaktorn för svensk el är lägre än genomsnittet för EU. I Energimyndighetens beslut 2015:003055 ”Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer” anger Energimyndigheten att primärenergifaktorn för el i Sverige är ca 1,7.
SKVP avstyrker höjning av primärenergifaktorn till 2,5. Det finns ingen relevans i denna siffra. SKVP föreslår i att primärenergifaktorn ska vara 1,7.
Att Boverket dessutom använder primärenergifaktorn för el för att få till en skärpning av energiförbrukningen i byggnader anser vi är helt felaktigt. I sin konsekvensanalys skriver Boverket att höjningen av primärenergifaktorn leder till en skärpning av energikraven med 10-35 %, men enligt våra beräkningar är det mellan 5 och 69%. Där det blir minst skärpning för ej eluppvärmda småhus och störst skärpning för eluppvärmda lokaler.
Problem för frånluftvärmepumpar
Boverket kom redan 2015 med en rapport där de föreslog en viktningsfaktor på el med 2,5. Där skulle el räknas upp 2,5 gånger vi beräkning av energiförbrukningen i fastigheter. SKVP påpekade redan i remissvaret på den rapporten att viktningsfaktorn 2,5 var alldeles för hög. Den skulle medföra att främst de mindre husen, med större omslutande area, skulle få stora problem med att klara kraven utan mycket omfattande åtgärder. Syftet med viktningsfaktorn var i stort att skapa teknikneutralitet mellan fjärrvärme och frånluftvärmepump. Det som föll bort i viktningsfaktorn var att man i energibehov för en icke-elvärmd byggnad utgick från att värmen återvinns med ett FTX-aggregat. Då en frånluftvärmepump redan återvinner frånluften går det således inte att installera både en frånluftvärmepump och ett FTX aggregat. Med en primärenergifaktor på 2,5 kommer frånluftsvärmepump inte längre vara ett alternativ i de flesta småhus.
Geografiska justeringsfaktorer införs
Boverket vill även överge den nuvarande systemet med klimatzoner till förmån för ett antal så kallade geografiska justeringsfaktorer. SKVP anser att införandet av klimatzoner är bra, men att de utförda beräkningarna är felaktiga och bör korrigeras.
SKVP kritiska
SKVP avstyrker Boverkets remiss.
- Primärenergifaktorn på el saknar relevans
- Att använda primärenergifaktorn för el som ett sätt att skärpa energikraven för alla typer av byggnader anser vi är ett felaktigt angreppssätt.
- Boverket har på ett flertal ställen räknat fel i sin konsekvensanalys
Läs hela SKVPs remissvar>>>