Remissvar gällande energiprestandadirektivet

SKVP har svarat på en remiss från regeringen gällande tre rapporter från Boverket som handlar om hur ändringarna i EU:s direktiv om energiprestanda i byggnader (EU/2024/1275), EPBD, ska implementeras i svensk lagstiftning.  

Syftet med direktivet är att fasa ut fossila bränslen och främja förnybar energi. Senast 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kraven för s.k. nollutsläppsbyggnader. Detta för att minska växthusgasutsläpp och göra det möjligt att nå klimatneutralitet inom unionen till 2050. 

Förändringarna i direktivet innebär bland annat skärpta krav på energiprestanda och energideklarationer samt ett nytt krav på att ta fram en renoveringsplan för de nationella bostadsbestånden. De ska också främja möjligheter till installation av solceller, hållbar mobilitet, och teknik som möjliggör smartare byggnader.  

Boverket föreslår här förändringar i Plan- och bygglagen (PBL) och Plan- och byggförordningen (PBF). Fler förändringar är att vänta på föreskriftsnivå framöver.  

SKVP tar i remissvaret upp vikten av att omvärdera grunderna för beräkningen av energiprestanda. För att bättre kunna möta dagens krav på minskning av utsläpp av växthusgaser anser vi att det behövs en beräkningsmetod som anger och ställer krav på byggnaders primärenergianvändning. SKVP föreslår därför att använda primärenergifaktorer (PEF), som beräknas utifrån primärenergiinnehåll (enligt SS-EN 17423), istället för de nuvarande viktningsfaktorerna som tagits fram utifrån andra grunder. Enligt förslaget skulle förnybara energislag ha en PEF på 1, medan kärnkraftens PEF beräknas utifrån termisk energi dividerat med genererad el. Då skulle svensk el få en PEF på ca 1,8 vilket är i linje med vad som används idag. 

SKVP välkomnar att växthusgasutsläpp från driftenergi i byggnader ska redovisas i energideklarationer enligt EPBD. Vid fastställande av klimatpåverkan från olika växthusgaser föreslår vi att en 20-årsperiod ska användas, för att uppfylla den gröna givens krav på klimatneutralitet till 2050.  

För kyl- och värmepumpars klimatpåverkan (TEWI) föreslår vi att definitionen i EN378 används med GWP20 på köldmedierna, enligt (EU) 2024/573. 

SKVP betonar vikten av att Boverket, i sin utredning av krav på byggnaders installationssystem, noggrant överväger konsekvenserna av eventuella skärpningar av kraven på installerad eleffekt för uppvärmning. SKVP föreslår att kraven ska vara likvärdiga för alla energislag och att specifika krav på maximalt installerad el-effekt för uppvärmning antingen tas bort eller omarbetas så att de gäller installerad effekt för uppvärmning oavsett energislag. Vi anser att byggnaders toppeffekt bör tillåtas variera för att undvika belastning på elnätet, och för att kunna bidra till en optimal energianvändning som medger lagring och flexibel användning av energi.  

Övriga kommentarer rör termer och definitioner. SKVP föreslår att använda samma referensgolvyta (Atemp) för beräkning av klimatpåverkan som för beräkning av energiprestanda. Termen ”kylgenerator” föreslås ersättas med ”kylaggregat”, och ”nominell effekt” bör baseras på Ecodesign-krav. Termen ”global uppvärmningspotential under hela livscykeln” föreslås användas istället för "livscykel-GWP", för att undvika missförstånd. 

Vidare efterfrågar SKVP en öppen dialog gällande frågorna i EPBD framöver, samt en tydlig och transparent redovisning av den metodik, inklusive bakomliggande antaganden och härledningar, som ska ligga till grund för tillämpade beräkningar av energiprestanda och klimatpåverkan i byggnader.

Läs remissvaret här