Värmepumpar har en självklar plats i framtidens hållbara energisystem

2021-05-07

I en situation med effekt- och överföringsbrister i det svenska elsystemet höjs kritiska röster mot användningen av värmepumpar; de påstås utgöra en belastning i energisystemet. Men i stället för att motarbeta värmepumpar med argumentet att det belastar elnätet när det är som störst elbehov, borde användningen av värmepumpar uppmuntras. Lösningen på effektbristen är utbyggda elnät och smartare styrning, inte färre värmepumpar.

Till att börja med är det viktigt att påpeka att det inte är värmepumparna som är orsaken till lokal elbrist. Det är givetvis överföringsbristerna i det svenska, eftersatta elnätet som är grundproblemet. Dessa brister måste snarast byggas bort. 

Värmepumpande teknik utnyttjar till stora delar gratis och förnybar energi som finns i luft, vatten och mark för att värma och kyla bostäder, kontor, sjukhus, varuhus och andra offentliga och kommersiella byggnader. I tekniken inryms även möjligheterna till säsongslagring av stora energimängder i mark – geoenergi – som medför stora positiva effekter, såväl miljömässiga som ekonomiska för användarna. Tekniken har varit starkt bidragande till att oljepannor och direktverkande el fasats ut från svenska småhus.

Sverige ligger globalt i framkant när det gäller användning och tillverkning av värmepumpar. Dessa är idag är mycket energieffektiva. Beroende på förutsättningar levererar de 2–5 gånger mer värme än den el som krävs för att driva dem, sett över ett helt år. Används geoenergi med lagring kan den effektiviteten markant förbättras.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att värmepumparna går som mest när det är kallt och samhället i övrigt konsumerar mycket elenergi. Det går heller inte att komma ifrån att det samtidigt finns annan elanvändning som behövs för matlagning, laddning av elbilar mm. Är lösningen då att säga nej till en fortsatt utbyggnad av de energieffektiva värmepumparna till förmån för pelletspannor och utbyggda fjärrvärmenät? Vår inställning är att det vore en oklok och kontraproduktiv utveckling. Värmepumpar kan vara en utmaning ur effektsynpunkt, men också en lösning.

Förutom att vara energieffektiva är värmepumpar styr- och reglerbara. De kan styras smart utifrån till exempel tillgång, efterfrågan eller elpris. De kan värma upp byggnaderna under delar av dagen när efterfrågan på el är relativt låg och inför effekttopparna kan de automatiskt slå av. Den termiska tröghet som finns i varje byggnad utnyttjas då, det vill säga att det tar lång tid innan byggnaden kyls ned. I dag är de flesta byggnader så välisolerade att det fungerar. 

Problemet är att incitamenten saknas att utnyttja den styrteknik som redan finns inbyggd i värmepumparna. Genom att införa eltariffer som styr vår användning kan vi få en betydligt jämnare belastning i våra elnät. Låt det vara dyrt att köpa el när efterfrågan är störst och billigt när den är låg. Då kommer vi automatiskt få lägre effekttoppar.
 
Sverige är världsledande inom värmepumpsteknik, det har bidragit såväl till att vi i princip har en fossilfri värmesektor. Innovationstakten är alltjämt hög och tekniken har därför en självklar roll i resan mot ett fossilfritt samhälle. Därför är det viktigt att fatta rätt beslut om morgondagens el- och värmepolitik. Bygg ut elnätet och gör det smart, så skapas ett hållbart energisystem där den förnybara el som produceras används så effektivt som möjligt.

Johan Barth
tf VD Svenska Kyl & Värmepumpföreningen