Varför går svenska regeringen i motsatt riktning mot resten av EU?

2021-05-31

I slutet av mars presenterade finansdepartementet förslag till ett nytt stöd till energieffektivisering i flerbostadshus. Men ett av de mest lönsamma sätt att energieffektivisera, att installera en värmepump, kommer inte att kunna användas på grund av stödets utformning. Detta till trots att det i promemorian till förslaget går att läsa ”Stödet bör vara generellt även vad gäller valet av teknik”. Remissen gick att svara på fram till den 24 maj, här hittar du SKVPs svar.

Syftet med stödet, att förbättra byggnadernas energiprestanda genom att förbättra lönsamheten och främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar, ser Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP) positivt på. Tanken är att det ska ges för merkostnader för investeringar som förbättrar energiprestandan med minst 20 procent i flerbostadshus med ett primärenergital över 100 kWh/m2 och år. Det vill säga de byggnader som har sämst energiprestanda, klass E, F och G i föreskriften om energideklarationen i byggnader. Det står också uttryckligen i promemorian att stödet bör vara generellt även vad gäller valet av teknik.

Tidigare stöd misslyckat

Under hösten 2016 infördes ett liknande renoverings- och energieffektiviseringsstöd riktat till hyresbostäder i socioekonomiskt utsatta områden. Satsningen var ett misslyckande. Under perioden som stödet gick att söka var det knappt 15 procent av de avsatta medlen som användes. Stödet går inte längre att söka och är under avveckling men behovet av energieffektivisering finns kvar. Även den gången var stödet utformat så att värmepumpar inte hade en möjlighet att motsvara kraven. Stödet blev också rätteligen kritiserat för att det inte avhjälpte hindret med olönsamma energieffektiviserande renoveringar.

Värmepumpförbud

SKVP är kritiskt till den föreslagna utformningen av stödet.

- De förändringar, jämfört med tidigare stöd, som har föreslagits, tror vi kommer att ha liten betydelse för att stödet ska bli lyckat. Den mest lönsamma energieffektiviseringen, installation av värmepump, är inte möjlig som förslaget är utformat, säger Anne-Lee Bertenstam, ansvarig för remissen på SKVP.

Samma skrivning finns med i det nya förslaget som fanns i det gamla stödet: Stöd får inte ges för en energieffektiviseringsåtgärd som medför att byggnadens installerade eleffekt för uppvärmning ökar till mer än 10 W/m2 (Atemp). Tidigare när Boverkets Byggregler, BBR hade uppdelningen i elvärmda och icke elvärmda hus var 10 W/m2 gränsen för när ett hus räknades som elvärmt. Detta finns inte kvar i byggreglerna längre. Inte ens för nya byggnader finns ett så strängt krav på installerad eleffekt. För nya byggnader är begränsningen satt vid 4,5 kW +25 W/m2 för yta över 130 m2. Den anledning som finns i promemorian till att sätta en gräns vid 10 W/m2 är att hushålla med el och för att effektbelastningen på elnätet inte ska öka till följd av stödet.

Harmonisera med byggreglerna

SKVP anser att det inte är rimligt att de äldre fastigheterna som omfattas av stödet, ska ha skarpare krav på installerad eleffekt än vad en nybyggd fastighet har. Då är det bättre att harmonisera det nya stödet med BBR. Lagstiftaren pekar också på en effektproblematik som i vissa områden kan vara befogad, men i stora delar av landet kan vi inte se att det är ett problem. 

- Det finns områden där det skulle kunna bli ett problem, men det borde vara upp till nätägaren att avgöra det vid varje enskilt tillfälle, avslutar Anne-Lee Bertenstam.

En byggnads primärenergital är ett mått på hur bra dess energirelaterade egenskaper är. Då det är primärenergitalet som ska förbättras har det här tagits hänsyn till att det är el som driver värmepumpen. Det betyder att energieffektiviseringen, mätt i köpt energi, blir ännu större än de 20 % som är krav enligt förslaget. Detta på grund av att el har en högre viktningsfaktor än alternativa uppvärmningsformer som fjärrvärme och biobränsle. Det utesluter också att annat än de bästa produkterna används.

En vattenkokare i vartannat småhus

Enligt SCBs statistik över bostadsyta i småhus så är medianvärdet för bostadsyta 110-120 m2/småhus. För att åskådliggöra hur lite en eleffekt på 10 W/m2 är, så skulle det för mediansmåhuset innebära en installerad eleffekt på 1,2 kW. En vanlig vattenkokare, som de flesta har i sitt hushåll, kräver en effekt på 2 kW. Den maximala eleffekten som är förslagen i promemorian skulle med andra ord knappt räcka till en vattenkokare i vartannat småhus. För flerbostadshus är medianbostadsytan ännu mindre, 61-70 m2. Här skulle den föreslagna effekten räcka till en vattenkokare i var tredje lägenhet. 

Om istället SKVPs förslag skulle införas, dvs att harmonisera kraven med BBR, skulle regeringskansliets vilja att stödet skall vara teknikneutralt infrias. Bland annat skulle en värmepumpslösning kunna installeras i en del utav de stödberättigande fastigheterna. Vid en typisk installation i en större fastighet idag skulle inte en heltäckande värmepump installeras utan stödvärme i form av en elpanna eller fjärrvärme några få timmar under året. En heltäckande värmepump är en dyrare installation, men täcker även den extra effekt som skulle behövas under årets kallaste timmar.

Motsatt riktning

Den 18 maj släppte International Energy Agency (IEA) sin nya vägledning för hur världen ska nå nettonollutsläpp från energianvändning till 2050. Rapporten heter ”Net Zero by 2050: a Roadmap for the Global Energy Sector”, och är den första kompletta studien av hur övergången ska ske till ett globalt energisystem med nettonollutsläpp till 2050. Rapporten pekar ut värmepumpande teknik och effektiv kylteknik som nödvändiga för omställningen, och ett av de definierade nyckelmålen är att värmepumpande teknik ska täcka hälften av världens värmebehov till 2045.

I EU Kommissionens: Powering a climate-neutral economy: An EU Strategy for Energy System Integration (8.7.2020), står skrivet att electrifiering av värmemarknaden kommer att spela en central roll för att nå klimatmålen. Bedömningen är att värmepumpar i bostadssektorn kommer behöva öka till 40 procent till 2030 och till mellan 50 och 70 procent till 2050. 

SKVP ifrågasätter varför Regeringen i utformningen av energieffektiviseringsstödet går stick i stäv mot bedömningen som både IEA och EU gör centralt och motverkar utvecklingen mot hållbarhetsmålen.

SKVPs remissvar hittar du här