Installationsbranschen behöver rekrytera fler kvinnor

2015-07-04

Att ha en yrkeskår som består av både kvinnor och män är väldigt positivt på många plan. De flesta håller till exempel med om att man har trevligare på jobbet med jämn könsfördelning. Men den allra viktigaste bristen i en könshomogen bransch är att branschen går miste om den breddning av kompetens som en dubblad rekryteringsbas skulle innebära.

När installationsbranscherna har stora behov av nyanställning har vi inte råd att enbart vända oss till hälften av ungdomarna. I kyl- och värmepumpbranschen är mindre än en halv procent av F-gascertifikatsinnehavarna kvinnor. Vi behöver alltså bli betydligt bättre på att rekrytera kvinnor.

Under Almedalsveckan i Visby, där politiker möte intresseorganisationer och företag som vill bidra till samhällsutvecklingen, ordnades ett seminarium om mångfald i rekryteringen till installationsbranscherna. Medverkade gjorde Emma Hult(mp), Elsa Engström (Yrkesprogramsutredningen), Ulrik Simonsson (Ungdomsbarometern) och Mia Liljestrand (Svenskt Näringsliv). Arrangörer var Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, VVS Företagen, Svensk Ventilation, Entreprenörföretagen och Elektriska Installatörsorganisationen EIO.

Emma Hult, som är bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, har byggnadsingenjör som yrke när hon inte är politiker. 
- Det första jag fick höra när jag började jobba, något skämtsamt, var om jag kan koka kaffe, berättar Hult.

Hon berättar vidare om sina möten med installationsbranschen, där hon träffat idel män där de flesta är i övre medelåldern och alla är etniska svenskar. 
- Det finns många hinder som gör att kvinnor inte väljer att jobba i en sådan bransch. Min erfarenhet är att det inte är helt oproblematiskt att tillhöra en underrepresenterad grupp i en annars homogen bransch. 

Emma Hult uppmanar oss i installationsbranschen att dra lärdom av det som hänt i många branscher där kvinnor tidigare varit sällsynta, men nu har en ökad andel. Inom lärar- och juristyrken har löneutvecklingen bromsats när fler kvinnor sökt sig dit. 
- Ni i installationsbranschen borde gå ut aktivt och berätta att ni garanterar samma lönenivå och löneutveckling för kvinnor som för män, förutsatt samma arbetsuppgifter, säger Emma Hult. 

Mia Liljestrand jobbar med utbildningsfrågor inom Svenskt Näringsliv och kan bekräfta att rekryteringssvårigheter inte är något som enbart drabbar installations- och byggsektorn. 
- I snitt en femtedel av de svenska rekryteringsförsöken misslyckas. Det slår hårt mot små och medelstora företag. När man inte kan hitta person med den kompetens som eftersöks kan företaget inte utöka sin orderstock. Affärer uteblir, och det drabbar tillväxten och därmed även välfärden. Mia föreslår att vi sätter krav på regeringen att utöka yrkesvux och yrkeshögskolan. 

Under många år på rad har antalet sökningar till yrkesprogrammen inom gymnasiet minskat. Samtidigt som elevkullarna har minskat har även andelen ungdomar som väljer dessa program minskat till fördel för studieförberedande program. Även de som inte har tänkt sig att studera vidare efter gymnasiet väljer studieförberedande program – främst samhällsprogrammet med samhällsinriktning, vilket brukar betraktas som en förlängning av grundskolan. Det betyder att många försöker söka jobb utan att någon relevant yrkesutbildning, och kan inte matcha det stora behov som företagen har av utbildad arbetskraft. 

Ulrik Simonsson, vd för Ungdomsbarometern, berättar hur ungdomar tänker när de söker gymnasieutbildning. 
- Numera uppfattas yrkesprogrammen som mer definitiva val, där man låser in sig i ett yrke för resten av livet, och det är inget som dagens ungdomar vill. Det beror bland annat på att dessa program uppfattas som återvändsgränder där man inte kan studera vidare, vilket inte stämmer med verkligheten, säger Simonsson. 

Simonsson förklarar att gymnasievalet görs med tre parametrar som grund.

1. Intresse. Undersökningar visar att väldigt få ungdomar kan idag tänka sig att jobba med något de inte tycker är kul. 
2. Vill jag jobba eller studera direkt efter gymnasiet?
3. Identitet – Vilken yrkesgrupp identifierar jag mig med? 

- Ni i installationsbranschen behöver tala om era yrken med stolthet och berätta om goda jobbchanser och möjligheter att utvecklas under karriären. Ni måste börja med påverkan tidigt – allra senast i högstadiet, rekommenderar Simonsson. 

Elsa Engström har varit med och tagit fram den statliga yrkesprogramsutredningen som ska bidra till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Hon har bland annat ordnat en fokusgrupp för ungdomar som tillhör underrepresenterat kön på sina respektive gymnasieutbildningar. Hon berättar att vi står inför både utmaningen att få flera tjejer att söka gymnasieprogram med våra inriktningar om utmaningen att få dem att stanna kvar på utbildningen och i branschen.
- Det är betydligt vanligare att underrepresenterat kön hoppar av en utbildning eller lämnar en bransch. Nyckeln till att få dem att stanna är inte att fokusera mycket på att stödja dem, utan nyckeln är att jobba med majoritetsgruppen. Det är denna grupps attityder och beteenden som kan underlätta eller skrämma iväg, i ert fall kvinnorna, uppmanar Elsa Engström. Hon beskriver också vikten av goda förebilder, att lyfta fram kvinnor i branschen, och om möjligt anställa kvinnlig lärare i gymnasiets karaktärsämnen.

I en efterföljande diskussion tog Britta Permats, vd för Svensk Ventilation, ett lyckat exempel på tillsättandet av en kvinnlig vd för ett ventilationsföretag, vilket lett till att fler kvinnor sökt sig till företaget i olika teknikintensiva yrkesroller. 

Seminariet besöktes av branschfolk och andra nyfikna som fick möjlighet att samtala i mindre grupper i den i Almedalen så effektiva mingelformen.