Certifiering – något alla i branschen måste ta på allvar!

2015-02-25

När ackrediteringen försvann fick vi ett nytt system med krav på certifiering av både företag och personer. Detta skedde då man inom EU utfärdade en gemensam lagstiftning när det gäller hantering av fluorerade växthusgaser, så kallade F-gaser. EU-lagstiftningen för detta område är vad man kallar miljölagstiftning. Miljölagstiftningens mål är att införa åtgärder som minskar belastningen på vår gemensamma miljö. I detta fall handlar det om att minska användningen av F-gaser. Genom att ställa krav på de företag och personer som hanterar dessa gaser reduceras läckagen och genom att införa ett kvotsystem där de köldmedier som har högst växthuseffekt (högst GWP-värde) snabbt måste bytas ut mot alternativ med låg eller ingen växthuseffekt, reduceras även användningen snabbt.

Vilka krav är då rimliga att ställa?
Om vi börjar med att titta på företagscertifikatet (som är ett krav för kategori I och II), ställer det krav på att företaget har de rutiner och den utrustning som behövs för att hantera köldmedier så att utsläppen av F-gaser blir minimala. Företaget behöver utrustning för att tömma, fylla, täthetsprova, läcksöka och kontrollera anläggningens drift. Företaget behöver förutom goda rutiner och godkänd utrustning, se till att ha personal som besitter kompetensen att utföra arbetet och att använda utrustningen. Personal som utför dessa arbeten ska vara certifierad. Kraven finns definierade i (EG) nr 303/2008 som är framtagen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning, EG/842/2006 (numera ersatt av EU/517/2014), och är en sammanställning av minimikrav och villkor för ömsesidigt erkännande av certifiering av företag och personal i fråga om stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller vissa fluorerade växthusgaser.

Vid examination (teoretisk och praktisk) för det personliga certifikatet ska kunskaper inom följande områden verifieras.

Grundläggande termodynamik
Köldmediers miljöpåverkan och tillhörande miljöföreskrifter
Kontroller före idriftsättning, efter en lång period utan användning, efter underhåll eller reparation, eller under drift
Läckagekontroller
Miljövänlig hantering av anläggningen och köldmediet under installation, underhåll, service eller återvinning
Komponent: installation, idriftsättning och underhåll av kolvkompressorer, skruvkompressorer och scrollkompressorer, enstegs- eller tvåstegskompressorer
Komponent: installation, idriftsättning och underhåll av luftkylda och vattenkylda kondensorer
Komponent: installation, idriftsättning och underhåll av luftkylda och vattenkylda förångare
Komponent: installation, idriftsättning och service av termostatiska expansionsventiler (TEV) och andra komponenter
Rörledningar: ett läckagefritt rörsystem i en kylanläggning

Examinationen för var och en av de ovan nämnda tio områdena ska omfatta följande:
a) Ett teoretiskt prov med en eller flera frågor som prövar just den färdighet eller kunskap som anges med (T) i kategorikolumnerna.
b) Ett praktiskt prov varvid sökanden ska utföra motsvarande uppgift med relevant material, verktyg och utrustning, som anges med (P) i kategorikolumnerna.

Färre klarar proven idag – varför?
Under senare tid har antalet personer som klarar, framför allt det teoretiska provet, sjunkit betydligt. Man ställer sig då frågan vad detta kan bero på? Har man gjort om proven och frågorna helt och hållet? Svaret är nej. Några frågor har plockats bort och några nya har tillkommit, men inga stora förändringar har gjorts som skulle förklara skillnaden i resultat. Däremot har proven förnyats med jämna mellanrum under senare år.

När det gäller preparandkurserna, d v s de kurser som man kan gå inför en omcertifiering har dessa i många fall kortats ner från kanske två dagar till en halv dag. För de som omcertifierar sig är det fem år sedan man gjorde provet senast och det gör att man kanske inte är helt uppdaterad längre utan faktiskt behöver läsa på igen. Vi har i branschen även en olycklig situation på utbildningssidan där kontinuiteten på kyl- och värmepumputbildningarna är väldigt ryckig beroende på vilka utbildningar som blir beviljade. Det innebär även att tillgången på lärare med rätt kompetens är begränsad. Lagstiftningen förändras och man måste hela tiden hålla sig uppdaterad både som tekniker och lärare. Allmänt tillgänglig kurslitteratur har egentligen också saknats, vilket lägger stort ansvar på respektive utbildare.

Vad kan då göras för att förbättra resultaten och lyfta kunskapsnivån?
Flera saker behöver göras och görs redan. Rent generellt finns det ett stort behov av ett allmänt kompetenslyft. Det kan vi bara nå genom att skapa en motivation att vilja lära sig de saker man behöver kunna i sitt yrke. Då behövs bra utbildningar och bra kurslitteratur, praktikplatser där eleverna deltar i verksamheten, marknadsföring av yrket mot ungdomar så att fler har kyl- och värmepumpteknik som förstahandsval. Allt detta arbetas med men tar tyvärr tid att förändra.

Något som är positivt här är att Svenska Kyltekniska Föreningen med hjälp av anslag från bl a KYS (Kylbranschens Samarbetsstiftelse), precis har tagit fram bra kurslitteratur som med fördel kan användas inför certifieringen. Detta material passar bra både för att själv läsa på och för skolor att använda i sin undervisning.

För de som just avslutat sina utbildningar eller är under upplärning och ska in i branschen finns en möjlighet att under maximalt två år arbeta under någon annan persons certifikat. Det gäller nyanställda där sista upplärningsdelen sker vid företaget. Detta utnyttjas sällan idag men ger möjlighet att skaffa sig mer erfarenhet innan man avlägger certifieringsprovet. Det är alltid en fördel att ha praktisk erfarenhet inför examineringen. ”Under övervakning” innebär att en certifierad person tar ansvar för personen som är under utbildning. Denna person kan dock inte ta ansvar för egna arbeten som t ex att skriva under kontrollrapporter och liknande men om den certifierade bedömer att personen kan genomföra arbetet korrekt så kan det räcka med en avsyn eller liknande för att försäkra sig om att allt är korrekt.. Företaget skriver ett dokument som innehåller när personen anställdes och vem som ansvarar för övervakningen som certifierad person.

Vill man testa sina kunskaper innan certifieringen finns av Svenska Kyl & Värmepumpföreningen framtaget Diagnostiskt Prov. Det är ett digitalt prov i tre delar med 36 frågor i varje del där ovan nämnda kunskapsområden testas. Det är gjort i samma digitala plattform som certifieringsproven och finns att beställa i web shopen. När det gäller certifieringsproven kommer dessa framöver enbart att tillhandahållas digitalt. Den skrivande får information om vilka delar han/hon är svag på. Om man har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som t ex dyslexi, har man rätt att få erforderlig hjälp vid provtillfället. Se till att meddela detta i god tid innan provet bara.

Sammanfattningsvis kan man säga – du som är:

Tekniker– ta dig tid att läsa på ordentligt innan och läs frågorna noggrant vid certifieringen
Företagare– ge teknikerna möjlighet att förbereda sig ordentligt, ta väl hand om praktikelever som är under utbildning
Utbildare – erbjud inte för korta preparandkurser, säkerställ att ni utbildar mot kraven i EG 303/2008
Certifieringsorgan– tydliga frågor riktade mot tekniker inom kravprofilen
Branschorganisationen – gör yrket mer synligt, branschen behöver massor av kompetenta personer