Dimensionering

Rätt storlek på värmepumpsanläggningen och rätt fördelning mellan värmepumpmodulerna är viktigt för att anläggningen skall få bra energieffektivitet och en lång livslängd.

Om man dimensionerar för ca 50-70% effekttäckning ger det 70-90% energitäckning. En överdimensionerad värmepump som saknar kapacitetsreglering får sämre driftförhållande. Det blir många starter vilket sliter hårdare på kompressorn och ger dessutom en sämre COP (verkningsgrad-värmefaktor).

En värmepump mår bäst av långa driftcykler. Större anläggningar bör därför ha flera moduler (gärna 3 st i olika storlekar). Det gör att effekten kan anpassas bra under både vinter och sommar.  En bra tumregel vid större anläggningar är att dela värmeeffekten i t ex 16%+34%+50%=100% eller vid något mindre i 33+67%=100%. Att dela anläggningen i olika stora maskiner gör att det hela tiden finns en lagom stor maskin för den värmeeffekt som efterfrågas.

Det kan vara en bra idé att täcka hela effektbehovet med värmepump (vanligtvis dock inte uteluftvärmepump). Då undviks "dyr" tillsatsvärme och det blir kortare drifttid per år för respektive kompressor vilket gör att livslängden ökar.

Värmepumpar med frekvensomriktare (varvtalsstyrning) bör med avseende på kompressorns livslängd inte dimensioneras för högre normal frekvens än 50-60Hz. Kompressorn kan dock utan problem köras med en högre frekvens kortare tid vilket ger en möjlighet till bättre effekttäckning.

Tillskottsenergi

Många fastighetsvärmepumpar (ej uteluft) dimensioneras idag för 100% täckning av energibehovet. Investeringen blir något högre men det behövs inte "dyr" tillskottsenergi.

Att komplettera en värmepump med tillsatsvärme kan dock vara nödvändigt och ekonomiskt fördelaktigt i vissa fall. Vad som då är lämpligt som tillskottvärme beror helt på förutsättningarna i fastigheten. Ersätter värmepumpanläggningen en annan anläggning, t ex en oljepanna eller en fjärrvärmecentral, kan det finnas anledning att behålla dessa som tillskottsenergi.

Tillskottsenergi behövs nästan alltid för en uteluftvärmepump. När utetemperaturen sjunker, sjunker samtidigt den avgivna effekten från värmepumpen. Detta samtidigt ökar effektbehovet i byggnaden vid lägre temperaturer. El har traditionellt använts då det innebär en relativt liten investering och väldigt lite underhåll. Tänk på att det kan bli stora kostnader för att ha en hög elsaäkring i fastigheten. Vad som behövs är en värmekälla med låg investering och hög effekt. Det är inte lika viktigt att energin är billig då det är ganska få kWh som tillskottsvärmen ska producera.  Tillskottsvärmen bör i första hand användas för att göra varmvatten, detta för att värmepumpen ska jobba mot så låga temperturer som möjligt, vilket ger en bättre värmefaktor.

Borrning

Borrning tar ofta mindre yta i anspråk än man tror och det är oftast lätt att få tillstånd att borra även om marken äga av annan part, t ex kommunen. Genom att grada borrhålen från varandra ökar avståndet under markytan. På det sättet utnyttjas en liten markyta bättre.

Hur många borrhål som behövs beror av fastighetens värme- och kylbehov. Ett borrhål är normalt mellan 150 och 250 meter men kan vara upp till 300 meter djupt.Tillstånd för borrningen söks hos Miljöförvaltningen i kommunen. En tydlig borrplan underlättar vid ansökan. Vid borrning närmare än 10 meter från grannens tomtgräns, kommer Miljöförvaltningen att skicka ett brev till markägaren för att ge möjlighet för denne att yttra sig. Det är dock kommunen som sedan avgör om ansökan beviljas eller ej. Borrhål har normalt en livslängd på 50-100 år, vilket bör beaktas i den ekonomiska kalkylen.